I lördags släpade matte och husse (!) med oss på utställning igen. Det är ett evigt farande tycker jag. Förra veckan var vi i Värmland som ni säkert redan vet och nästan direkt iväg igen. Jag gjorde visserligen mitt bästa för att slippa undan - bajsade så det satt kvar en massa i pälsen och satte fetsvans. Tror ni att det hjälpte? Nej då, istället blev det bad igen.
På lördag morgon gick jag och gömde mig längst in under sängen. Kanske, kanske skulle de glömma bort mig och bara ta med Billy. Billy har inte fattat, han lullar bara omkring och är nöjd hela tiden. Men inte glömde de mig - husse tog fram långa skurborsten och puttade fram mig så att matte kunde få fatt i mig. Allt besvär förgäves alltså.
Men jag måste ändå erkänna att det ändå är lite kul med utställningar. Det är många som går och tittar på en och en domare som är snäll och rar (för det mesta) klappar och smeker och säger snälla saker om en. Nu i lördags fick jag möta halvbrorsan och även denna gång tyckte domaren att jag var något bättre. Jag fick mitt certifikat och fick träffa den trevliga danska domaren igen för att eventuellt bli nominerad till panel och få tävla om "Best in Show". Där fick jag möta en katt som kallades för "Pipen". Han hade tidigare blivit Supreme champion så där hade man inget att hämta även om domaren tvekade länge, länge. Lite snopet var det men vi fick åka hem tidigare och behövde inte stanna kvar till utställningen var slut.
Billy fick också sitt certifikat och en superbedömning, han var också uppe för nominering men där var det en Birma som vann.
Matte har sagt att det dröjer länge till nästa utställning - vi måste tydligen åka till Norge eller Danmark innan vi kan ställas ut i Sverige igen. Nu kan man alltså koppla av och slippa bad och sånt ett tag. Tjejer skall jag också få träffa under tiden, tydligen. Vad det nu innebär?
Ha det gott
Jack
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar